Nelly och hennes än så länge namnlöse hingstföl var i fin form på Trädkul den 8 maj. Det var kossorna också.

Psst!

Missade du kosläppet förra veckan? Lite förvirrade var kossorna allt i början. Kor är nämligen blinda när de först kommer ut i ljuset från det mörka stallet. Men gräset kände de doften av. Udda och Leopold släpptes ut först av alla. Se hur det gick till på http://www.youtube.com/watch?v=ZkdKyDU9_iQ

Det är många som har väntat. Besökare har frågat varje gång de kommit till Fredriksdals stall. De har längtat efter att få träffa Nellys föl. I torsdags var det så äntligen dags för födsel. Här är första bilden!

Kossorna råmar och slumrar till i ladugården. Längst bort bräker lilla Alma, göingegeten som fått stor uppmärksamhet i medierna under veckan som gått.

För två veckor sedan insjuknade Alma svårt. Hon var i slutfasen av sin dräktighet och skulle snart föda en killing. Men Almas sjukdom var för svår för att tackla för att både killingfostret och hon själv skulle överleva. Killingfostret stöttes ut ur Almas kropp.  

Alma har börjat äta hö igen och ser pigg ut när hon får syn på sin skötare som kommer med honungsvatten. Alma är konvalescent och får repa sig ifred bredvid de lugna korna tills hon blir helt frisk. Det är jobbigt för henne att vara borta, både från getkompisarna och Fredriksdalsbesökarna. Getter är nämligen sociala djur. Men viktigast just nu är att Alma blir frisk och då får man stå ut med att vara lite ensam ett tag.

Livsfarligt med pepparkakor

Anledningen till Almas svåra sjukdom är bröd och pepparkakor. Det hade hon fått av besökare som velat vara snälla och matat henne. Men den urgamla lantdjursrasen göingeget tål inte bakpulver och bikarbonat som förstör deras magar. Det gjorde att en annan get på Fredriksdal dog för några veckor sedan.

Djurskötare Katarina Hagelberg matar Alma med honungsvatten. Det är det enda sättet att få i henne vätska för Alma dricker fortfarande inte vatten frivilligt. Efter två antibiotikakurer har Alma dock blivit bättre. Med nappflaskan i munnen orkar hon till och med protestera.

Vi håller tummarna för att Alma snart är helt återställd!

En ny, strängare, skylt har satts upp i stallet. Att mata djuren innebär livsfara och ses därför som djurmisshandel. Matning kan leda till polisanmälning.

Ullviva är störst bland fåren. Hon blir lite nervös när det kommer främlingar in i boxen. Med hjälp av staketet ställer hon sig på bakbenen och spanar ut över stallgångarna. De ser ut att vara en bekväm väg ut, bort från läskiga främlingar.

Varje får har en personlighet, säger djurskötare Katarina Hagelberg. Ullviva är småhysterisk och spanar ut över staketet. Längst bak till vänster skymtar baggen Konrad.

Museibonde Bo Dahlgren iakttar sina får och Ullvivas energiska företag.

– På Ullviva ser man tydligt hur mat påverkar djuren. Hon kommer från Nordens ark där hon fick modern proteinberikad mat för att det skulle bli gott kött av henne. Det är därför hon är så stor. Hos oss får hon gräs och hö. Det har de andra fåren alltid fått och därför är de lite mindre än Ullviva, berättar Bo Dahlgren.

Alla tackor dräktiga

Ullviva, Julia, Linnea, Yrla och hennes dotter Malva är några av personligheterna bland Fredriksdals värmlandsfår. Julia är påhittig och brukar hitta sätt att smita ut ur hagen om somrarna. Linnea gillar att umgås och är nyfiken på nya bekantskaper, Yrla är äldst med sina tio år och älskar att bli kliad. Malva är coolingen som avvaktande håller sig i bakgrunden och observerar. 

I april blir de alla mammor. De själva är svarta och bruna och lammen kan nästan se ut hur som helst. Svarta, bruna eller med fläckar.

Damernas beskyddare

Konrad, den lille baggen som är drygt ett år, försvinner nästan bland alla stora tackor. Tänk att det är han som är pappa till alla lammen i tackornas magar! Konrad må vara liten men han är tuff. När en främling kommer in i boxen skyddar han sina kvinnor och driver in dem i ett hörn. Om det skulle bli bråk, är det han som tar fajten. Utan att blinka.

– Fast tackorna kan bli riktigt ilskna de med, berättar djurskötare Katarina Hagelberg.

Honorna har inga horn men däremot riktigt hårda pannor. Känner de sig hotade drar de sig inte för att knocka en med en dansk skalle!

Tips!

Hur vet man om ett får är argt och tänker gå till attack? Jo, det backar några steg och sänker huvudet. Då är det dags att du flyttar på dig. Backa du med eller ta några steg åt sidan. Då känner fåret sig inte hotat längre.  

Alma snart helt frisk

Alma är pigg och sugen på att umgås.

Göingegeten Alma hämtar sig fortfarande från senhöstens olyckliga dos av bröd och pepparkakor. Hon längtar efter sina kompisar men… getter är inte alltid snälla djur. När Alma kommer tillbaka till kompisarna efter sin sjukdomstid blir det inte lätt. Hon har varit skild från flocken alldeles för länge. De andra getterna kommer att testa henne, så det dröjer till sommaren innan hon träffar dem igen i hagen. Som tur är har hon sällskap av sina djurskötare under tiden. Då känner hon sig inte så ensam.

I spiltan bredvid Almas går kossan Dolly i väntans tider. Ingen vet exakt när det händer, men det kommer säkert ut en kalv innan januari är över! Alma uppskattar kameran mer än vad Dolly gör.

Kossan Dolly är kolugn.

I tisdags såg sju nya små linderödssvin världens ljus på Fredriksdal. Mamma Emelie mår bra och är väldigt beskyddande över de små. Det räcker med att titta på kultingarna för att morsan ska reagera.

Här är linderödskultingarna två dagar gamla. De bor i hyddan vid Möllan.

Är Emelie aggressiv nu?

– Nej, men hon beskyddar sina ungar rätt väl. En dagisfröken med barn var här igår och tittade på dem. Det räckte med att just titta för att Emelie skulle ställa sig i vägen som skydd, säger djurskötare Katarina Hagelberg.

Emelie kommer att beskydda sina kultingar även när de är stora och modiga nog att ta sig in i hagen. Det lär ta ungefär tre veckor innan de vågar sig ut. Det är bäst att låta bli att klappa grisarna – de kan få för sig att en hand är mat eller bli rädda om man kommer för nära.

– Kultingar blir förskräckta bara man petar på dem. Då skriker de – och skriker de, kan jag säga att Emelie inte skyr några elstängsel, säger Katarina Hagelberg.

Lantraskossorna Dolly och Johanna nästan tävlade om att föda först. Fredriksdals djurskötare satsade på att Dolly skulle vinna... Men det var Johanna som överraskade natten till i lördags.

Visst ser hon stolt ut, kossan Johanna?

Natten mellan fredag och lördag i januaris sista helg, föddes en liten tjurkalv av rasen Skånsk röd. Den lille är stor som en retriever. Han är liten för att vara skånsk röd och ännu mindre i jämförelse med andra raser. Mamma Johanna råmar lite i protest när man går in för att hälsa på honom i boxen men låter honom bli klappad på pannan.

Förlossningen gick bra. Johanna klarade den alldeles själv och kalven var snabbt på benen för att dricka första mjölken. När kalven är född slickar kon honom ren. Det är i och med det som bandet knyts mellan mor och kalv. Har förlossningen varit svår är det vanligt att kon förskjuter kalven. Men Johanna och hennes kalv har det mysigt ihop i sin box.

 
Några hundra meter från stallet bor linderödskultingarna.

Kossan Dolly i januari 2011.

Naturen är grym ibland. Det blev komplikationer när Dolly skulle kalva i lördags. Trots veterinärens idoga försök gick det inte att rädda livet på Dolly och kalven. Dolly blev två och ett halvt år gammal.

Linderödssvinet Sune har lämnat jordelivet. I tisdags orkade inte hjärtat längre. Suggan i stian bredvid var brunstig vilket blev nådastöten för Sunes långa liv. En hjärtinfarkt satte därmed punkt för södra Sveriges virilaste gris.

Sunes arv lever vidare. Linderödsrasens fortlevnad är säkrad, bland annat tack vare Sunes kärleksturnéer runt om i landet.

Sune blev 10 år vilket i grisår motsvarar uppåt 80-90 år.

Läs mer om Sunes kärleksturné 2007

Efter Dolly och Sune har två små kalvar blivit Fredriksdals nya stolthet. Plötsligt är det tre kalvar som ska namnges under sportsveckan, en kvigkalv och två tjurkalvar.

Risslas kvigkalv ligger helst. Benen är fortfarande lite stappliga.

Svarta Rissla och bruna Kulla nedkom samtidigt. Båda beskyddar sina små – fast på olika sätt. Rissla, till halvt väneko och värmlandsko är kolugn samtidigt som hon är mer beskyddande än sin kollega Kulla. Kulla tuggar lugnt på potatis i boxen – hennes son har just lagt sig mitt i maten, ett effektivt sätt att få mammas uppmärksamhet på.

Kullas kalv har lagt sig mitt i maten.

Att barn och vuxna kommer och förundras över de en dags gamla kalvarna bekommer inte kossorna.

– De är vana. Blir de trötta lägger de sig framför kalven som skydd för omgivningen, säger djurskötare Katarina Hagelberg.

Alva hälsar på Johannas tjurkalv i stallet.

Johannas tjurkalv har flyttat hemifrån och bor efter en månad i egen box. Vad ska han och de andra kalvarna heta? Lämna förslag i stallet!

De nya kalvarna har fått varsitt namn! Den äldsta kalven som är en månad gammal får heta Bruno. De jämngamla minstingarna (idag en vecka gamla!) heter Hjalmar och Vilja.

Tack alla sportlovslediga för goda namnförslag!

Blodiglar är också djur som fyller ett syfte på Fredriksdal. Därför får de en plats här på I djurens värld. I påsk möter du dem Fredriksdals apoteket och får reda på mer om hur de användes som medicin på 1800-talet.

Det kurrar i magen och hungern gör dem rastlösa. De två kompisarna simmar runt, runt, i guldfiskskålen i närheten av Andrea Lundquists kontor. Det är matdags för Fredriksdals blodiglar.

Blodiglar är små ållika djur som lever i sjöar och dammar. De kan bli upp till 15 cm långa och leva i hela 15 år! Precis som artnamnet föreslår, lever blodiglarna på att bita tag i människor och däggdjur och suga i sig blod. Krisar det med varmblodiga djur, kan tjocka grodor och paddor duga för en riktigt sugen blodigel.

Två smala och hungriga blodiglar. När de har ätit kommer de ha svällt fem-tio gånger sin vikt.

Det låter kanske äckligt, men blodiglar är faktiskt det senaste modet i Hollywood. Ikoner som Demi Moore åker ända till österrikiska kliniker där blodiglar, enligt utsago, ”renar och avgiftar” hennes kropp.

Blodiglar läker

Men det är inte vetenskapligt bevisat att blodiglarna har förskönande inverkan. Däremot används de fortfarande inom modern medicin.

Av de arter som finns i Sverige är det bara en som suger blod från människan och som används inom medicinen. Den heter Hirudo medicinalis och fick sitt latinska namn av Carl von Linné 1758. Den ska inte förväxlas med hästigeln som lever av maskar och insektslarver. 

Att upplåta sin lekamen för ett mål mat för en blodigel har flera fördelar. Det tunnar ut blod och kan rädda transplanterade kroppsdelar med dålig blodcirkulation. Ett ordentligt igelsug lindrar dessutom smärta ett halvår framåt, vilket är musik för den som lider av ledvärk.

Ge blod för blodigeleffekt

Andrea Lundquist är museipedagog och blodiglarnas ”mamma”. På Fredriksdal är det hon som upplåter sin kropp för iglarnas väl och har övertalat kollegan Johanna Ahola att göra detsamma. Hollywoodtrender och skönhet eller ej, här är det undervisningen som står i fokus. Blodiglarna har ett jobb att sköta i det gamla Apoteket i stadskvarteren.

Förr trodde man nämligen att blodiglarna sög ut sjukdomar ur kroppen genom så kallad åderlåtning. Man ansåg att de sög ut dåligt, eller ”skämt” blod så att den sjuke fort kunde tillfriskna. Därför såldes blodiglarna som medicin på apoteket. Idag kan ett besök hos Blodgivarcentralen ha samma effekt. Då kommer dessutom blodet till andras nytta.

Blodiglar dras till människosvett och djurblod. Förut var blodigeln hotad men 2010 togs den bort från rödlistan.

Happy meal

Andrea har förberett iglarnas halvårsmeal väl. Det händer nämligen att det blod som erbjuds inte faller iglarna på läppen – Andrea och Johanna har försökt mata dem en gång förut utan framgång. Den här gången ska syrat oxblod som lockbete leda iglarna rätt och att ta sig ett djupt bett på hennes och kollegans armar.

Förberedelserna gav framgång och iglarna gnaskade i sig blod i över en timme. Deras vikt hade då ökat fem till tio gånger och de vuxit ordentligt. Snacka om paltkoma. Nu lagras årets första lunch i blodiglarnas speciella tarmar, ungefär som en kamel lagrar vatten i sina pucklar. Om ett halvår eller till och med ett år, är det dags för nästa skrovmål. Till dess är det bara att simma lugnt i skålen.

En blodigel i sitt esse. Det blir blodigare än nödvändigt med oxblod som lockbete.

Det tog en bra stund innan blodigeln släppte Andrea Lundquists arm.

Möt blodiglarna på Apoteket i påsk! Där får du veta mer om blodiglar och medicin på 1800-talet.

Dagar gamla lamm och killingar upptäcker världen på stapplande ben. Och fler kommer i vår.

Fåret Malva har fått tre lamm, två bruna söner och en svart dotter (bilden), alla med vita fläckar .

De nyblivna mammorna är på sin vakt. De ligger som skydd mellan sina ungar och de nyfikna besökarna. En liten kopplad pekinges pinnar med sin matte in i stallet. Från sin box panorerar Malva hunden med blicken. Även en liten varelse en bråkdel av hennes egen storlek utgör hot mot hennes tre små lamm. Pekinges = rovdjur.

Håller koll på nya dofter

Några boxar bort plockar djurskötare Katarina Hagelberg upp en liten killing i famnen. Mamma Lova går något nervöst med på det. Hon bräker lite oroligt. Killingen svarar med pipiga bräk. Väl tillbaka på jorden igen skyndar han till hennes juver. Nog var det lite läskigt att vara utan morsan om än för några minuter. Lova flemar - hon sticker ut överläppen och vädrar de nya lukterna hennes son återkommer med. När de väl är registrerade ser hon till att slicka honom ren så att hennes egen doft blir starkast.

Stinas son.

Trots att hon skulle ha varit 100 människoår, har Fredriksdals äldsta get, Stina, nedkommit även hon. Gammal och klok som hon är, vet hon att ingen vill henne eller den lille illa. Hon är lugn när besökarna kommer och beundrar hennes son.

Föryngringsprocessen i stallen fortsätter. Medan det här skrivs, föder även Stinas dotter Maja en killing. Fortsättning följer!

Får vi be om din hjälp igen? Två flicklamm och ett pojklamm behöver namn. Likaså väntar en flickkilling och två pojkkillingar namn. Alltså tre flicknamn och tre pojknamn. Vad är de finaste namnen du vet? Lämna ett bidrag i stallet på Fredriksdal, ge förslag på Facebook eller maila till katarina.hagelberg[at]helsingborg.se.

Gnagare i träden

Under trädåret uppmärksammar vi djurliv i träden vid sidan av andra djurnyheter i I djurens värld. I april får du lära känna en kokett krabat som gillar singellivet och vackert väder.

Och vars kött man inte gärna åt förr...

På Fredriksdal har vi gott om nyfikna ekorrar. Små söta gnagare som ilar upp och ned i träden med sina långa lurviga svansar. Svansen behöver de för att hålla balansen när de hoppar mellan grenarna högt ovan marken. Den kommer också väl till pass när ekorren är upprörd. Då slår den med svansen för att visa att något är fel. Kalla nätter fungerar den också utmärkt som täcke.

Förr trodde man att man kunde få epilepsi om man åt ekorrkött och att torkad ekorrhjärna kunde bota svindel. Tänderna användes för att förutspå händelser i framtiden.

Var lade jag nötterna? 

Så här års börjar ekorrarna tappa den grå vinterpälsen och fram kommer den röda sommarpälsen. Efter att ha jagat varandra upp och ner för tärdstammarna och runt, runt, är det snart dags för ekorrens ungar att komma. Ekorrmamman tar själv hand om sina ungar medan pappan är ute på äventyr. Kanske unnar han sig att skaffa några familjer till? Gör han det så är det helt ok. Så fort ungarna är stora nog att klara sig själva, gör honan samma sak.

Förutom att leta efter nya flick- och pojkvänner, roar sig ekorrar med att snygga till sin päls och att leta efter mat. De äter främst nötter, frön och svamp. En och annan insekt slinker också ner. Ekorrarna samlar alla nötter de kan hitta och orkar de inte äta upp, gömmer de överflödet på gömställen i träden. Eller i marken. Eller någon annanstans. Det är svårt att komma ihåg allt här i livet och inte ens en ekorre kan hålla reda på alla gömställen. De glöms faktiskt ofta bort och ekorren får leta ordentligt om den ska klara livhanken när maten inte hittas så lätt.

Var är de?

De bor i håligheter i träd, kanske i ett övergivet gammalt fågelbo eller fågelholk. Om du vill se en ekorre ska du ha ögonen med dig på morgnar och eftermiddagar. Och helst när det är fint väder. Mitt på dagen sover de gärna och de gillar inte när det regnar. Passar inte vädret kan de stanna i sitt bo i trädet i flera dagar.

Förolämpande men förnöjsamma

Enligt nordisk mytologi sprang ekorren Ratatosk upp och ner för världsträdet Yggdrasils stam. Han framförde förolämpningar mellan örnen Hräsvelg som bodde i toppen och draken Nidhögg vid roten.

Ekorren ansågs förr vara falsk och oplitlig. Men idag vet vi att den inte är farlig och skadar inte människor som andra gnagare kan. Ekorren är förnöjsam. Bara den får ila vart den vill, ragga, äta och ha tänderna i behåll.

En kvigkalv har sett stallets ljus. I Snövits box bor nu också dottern, lika snövit som sin mor.

Snövits kvigkalv en dag gammal.

Vad tycker du att Snövits dotter ska heta? Mejla gärna förslag till katarina.hagelberg[at]helsinborg.se eller på Fredriksdals Facebooksida.

 Tacklammen heter Sippan, Lövia, Bälla, Määrta, Tussilago och Svarta Malin.

Bagglammen lystrar till namnen Ulliot, Bängt, Svarte Petter, Bark och Rönn. Bockkillingarna heter Ask och Birk och getkillingen Embla.

Tack för alla fyndiga namnförslag! Bra idé med trädtemat. :)

Glad påsk!

Det var Svarta som nedkom med stallets sista kalv för i år. En liten tjurkalv tittade ut i solljuset några timmar efter födseln den 2 maj.

Svartas tjurkalv några timmar gammal drar in det nya livets dofter.

Alla kalvade

Nu har alla kor som skulle kalva kalvat färdigt för i år. Alla födslar utom en har gått bra. Dolly klarade inte komplikationerna som uppstod och både hon och kalven dog i februari. Som tur är mår alla andra kor och deras nykomlingar prima och mår sannolikt ännu bättre när de blir utsläppta i den gröna hagen imorgon.

Även riktigt nya kalvar som Svartas tvådagars gamla kalv får hänga med ut i hagen.

- Klart att de ska med ut, kor är flockdjur. Svarta kommer nog att vara lite beskyddande över sin kalv och kalven är nog försiktigare än de andra kalvarna i början, säger djurskötare Katarina Hagelberg.

Även de udda får hänga med  

Även Udda och hennes lille Leopold som hållits avskilda från de andra kossorna och kalvarna hänger med ut i det gröna.

- Udda är, som namnet antyder, lite udda. Hon är lite oberäknelig ibland och därför har det passat bra att hon har fått bo lite avskilt från besökarna, säger Katarina Hagelberg.

Udda och Leopold i stallets bakre del. Leopold har precis blivit märkt i öronen när bilden togs. Lite chockad var han allt, men mamma Udda tog sonens märkning med ro. 

Fler namnförslag önskas!
Alla kalvar utom Svartas har numera namn. Tack alla för fyndiga namnförslag! Uddas kalv blev igår döpt till Leopold och Snövits lilla vita kvigkalv heter Lucia. Vad ska Svartas tjurkalv heta? Du kan lämna förslag direkt i stallet på Fredriksdal, maila katarina.hagelberg[at]helsingborg.se eller skriv på vår Facebooksida.

Missa inte kosläppet klockan 11.30 imorgon! Vi ses vid stallet.

Vår kära Timotej har fått en frisk liten kalv. Det var i torsdags kl 9.30 som den lilla vänekalven såg dagens ljus för första gången. Hon har fått namnet Förgätmigej.

Agaton är hemma igen! Efter sju månaders besök på Karlslundsparken i Landskrona är nu Sunes son äntligen hemma på Fredriksdal. Under sin trivsamma vistelse på Karlslund hann Agaton bli stolt far till 10 kultingar och njuter nu av välbehövlig vila i solen.

Också getabocken Hugo passar på att njuta av solens värmande strålar och gav oss bara ett välkomnande hej för att sedan återgå till solandet.

Mattis betar i hagen men kommer snart att bege sig tillsammans med sin mor Nelly till Vittsjö (utanför Hässleholm) där hon ska betäckas. Mattis och Nelly är tillbaka på Fredriksdal igen om cirka 2-4 veckor.