Åsbohöna

Åsbohönan är en liten lantrashöna  som härstammar från två flockar från byarna Esborrarp och Lycke. Åsbohönan var förr vanlig i de nordskånska och småländska skogstrakterna. Rasen är anpassad till de knappa förhållanden som rådde i mager skogs- och risbygd. Den låga tillgången på föda har gjort åsbohönan härdig och anspråkslös. Den vill helst själv leta upp sin mat. Rasen anses vara nära släkt med djungelhönan, ursprungsarten från Indien.

Tuppen letar upp mat och kallar till sig hönorna. Han är också duktig på att vakta sin flock mot rovdjur. Hönsen flyger gärna och sover helst sittande högt upp.

Färgerna hos Åsbohönsen är mycket varierande. Färger de kan ha är viltfärg, vete, svart och blått, ofta med inslag av andra färger. En del djur är vitspräckliga ungefär som blommehönsen. De har vita öronfläckar

Åsbohönsen är ganska små, hönan väger 1-1,5 och tuppen 1,5- 2,5 kg. Hönan ruvar i 21 dagar och får ofta stora kullar. Idag finns det över 2 000 åsbohöns och rasen anses inte längre vara hotad.

Fredriksdal befolkas av sex tuppar och tolv hönor av åsboras.