Skånsk blommehöna

Den skånska blommehönan härstammar från tre hönsflockar funna i  byarna Esarp, Vomb och Tofta. Namnet härstammar från det gamla skånska ordet ”blommed” som kommer av att varje fjäder har en vit fläck i spetsen. 

Blommehönan är anpassad till den sydskånska slättbygden där den rika tillgången på foder säkert bidragit till hönsens storlek.

Den är vår största lantrashöna och har en robust kroppsbyggnad. Hönorna väger i genomsnitt 2,4 kg och tupparna 3,7kg. De har ofta ett lugnt lite sävligt temperament.

Fjäderdräkten är ofta mycket färggrann och vacker. Gundfärgen kan vara svart, blå, grå, brun, orangeröd eller gulaktig och toppen på varje fjäder är vit. En del djur kan få tofs på huvudet.

Ben och näbb är hudfärgade, gula eller svartfläckiga. Kammen är enkel och sågtandad.

Äggen är benvita eller ljust beige och ruvas i 21 dygn. Ett problem hos rasen är att de är dåliga på att ruva. Detta är något man försöker åtgärda genom medvetna urval i aveln.

Idag finns det ca 1 300 djur i genbanken.

Fredriksdal har en tupp och sex hönor av blommehöns.