Nordsvensk brukshäst

Den nordsvenska brukshästen har sitt ursprung i en svensk lanthäst. Nordsvensken användes förr inom skogs- och jordbruket men också av militären. Under 1800-talet importerades många hästar av utländska raser för att tillgodose nya krav inom jordbruket och krigsmakten. Det resulterade i att lanthästen blev starkt påverkad av inkorsningar. I slutet av seklet fanns det bara en spillra av den ursprungliga lantrasen kvar. Vid förra sekelskiftet påbörjades arbetet med att renavla rasen och det var då den fick sitt namn. En stor brist på hingstar gjorde att man importerade Norsk lantrashäst, dölehäst, som anses vara nära släkt med den svenska. Nya motgångar för rasen kom när jordbruket mekaniserades och militären slutade använda hästar. Nordsvensk brukshäst är numera är hotad ras. Det finns bara ca 400 ston i avel i hela landet.

Den nordsvenska hästen är en medelstor kallblodshäst med en genomsnittlig mankhöjd på 157 cm för hingstarna och 153 cm för stona. Den är stark och smidig med energiska rörelser och livligt temperament. Rasen anses var uthållig, lättfödd och hållbar. De når ofta en för hästar hög ålder. De vanligaste färgerna på nordsvensk är  brun, svartbrun, svart, fux och gulbrun. Rasen är känd för sitt goda terrängsinne och sin energi. Idag används hästarna till all slags körning och ridning. Rasen är numera uppdelad två olika raser, brukshäst och kallblodstravare.

Nordsvenska hästar på Fredriksdal

Nelly: brun, född på Fredriksdal

Hingstföl: Nellys son, född den 5 maj 2011