Alla Fredriksdals elevprogram är kopplade till skolans kursplaner. Vår skolpedagogiska verksamhet är till för att hjälpa skolan att uppnå målen.
Målgrupp förskola till år 6 i grundskolan.
Mål att sträva efter
Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser.
Utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och sin omgivning
Utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta bruka och uppleva naturen
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö.
Vi undersöker växtens delar och diskuterar vad den behöver för att växa och dramatiserar därefter fotosyntesen. Med lekfulla övningar och roliga växtexempel klargör vi begreppen pollinering och befruktning. Ser insekts- respektive vindpollinerade blommor likadana ut? Hur fungerar samspelet mellan insekt och blomma? Genom en vandring genom den skånska landskapsbotaniska trädgården passerar vi olika växtsamhällen. Vi lär oss känna igen några vanliga arter och vilka krav de har på sin livsmiljö. Vi smakar och luktar oss fram och får höra om växternas spännande användningsområden genom tiderna som mat, medicin, kryddor, till att färga med, som spånadsväxter mm. På begäran kan vi sedan leka växtbingo eller pressa växter i linneansk anda.
Utveckla kunskap om olika livsformer och deras betingelser.
Utveckla kunskap om organismernas samspel med varandra och sin omgivning
Utveckla kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta bruka och uppleva naturen
Vi undersöker växtens delar och diskuterar vad den behöver för att växa och dramatiserar därefter fotosyntesen. Med lekfulla övningar och roliga växtexempel klargör vi begreppen pollinering och befruktning. Ser insekts- respektive vindpollinerade blommor likadana ut? Hur fungerar samspelet mellan insekt och blomma? Genom en vandring genom den skånska landskapsbotaniska trädgården passerar vi olika växtsamhällen. Vi lär oss känna igen några vanliga arter och vilka krav de har på sin livsmiljö. Vi smakar och luktar oss fram och får höra om växternas spännande användningsområden genom tiderna som mat, medicin, kryddor, till att färga med, som spånadsväxter m.m. På begäran kan vi sedan leka växtbingo eller pressa växter i linneansk anda.
Mål att sträva mot:
Varför gick landsbygdens människor hellre till närliggande botare än till doktorn i staden?
Vad hade ett stadsapotek för uppgift att fylla under förra seklet?
Mål att uppnå:
Vi jämför synen på sjukdom och bot på landsbygden och i staden. Olika normer och värderingar påverkade hur boten och bättringen såg ut.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret:
Vi lär oss ett antal växter som har haft betydelse genom tiderna som medicin och vilka växter kan vi använda oss än idag som naturmedicin. Några har haft stor betydelse som t ex hjärtmedicin och många av de verksamma ämnen växterna innehåller framställs idag syntetiskt. Vi får en inblick i medicinhistorian, men också kring skrock och folktro.
Eleven ska efter avslutad kurs:
Med utgångspunkt från en skogsbygdsgård från 1800-talet diskuterar vi skillnader i livsstil då och nu. Vad var bättre, vad var sämre då respektive idag. Vi lär oss känna igen några medicinalväxter och får reda på hur man kan äta sig frisk och vitaminers och andra antioxidanters betydelse gör hälsan.
Vi blir bekanta växterna som bygger upp några av de traditionella växtbaserade läkemedel som finns i handeln idag och får höra om deras användning genom tiderna, men även hur och mot vad de används idag. Idéer ges när och hur dessa växter ska skördas och förvaras och hur man själv kan göra infusioner, salvor mm. Vi kommer också in på vilka verksamma ämnen som finns i växterna.
Vi berättar om läkemedlens historia och olika syn på hur sjukdomar skulle botas via signaturläran och humoralpatologin. Vi presenterar växter som har legat till grund för dagens syntetiska mediciner och vilka verksamma substanser de innehåller.
Den kulturhistoriska delen i programmet Bot och bättring handlar dels om apoteket som social arena under förra seklet, dels om den moderna läkarvetenskapens möte med den uråldriga folktrons botare.
Mål att uppnå efter avslutad kurs:
Programmet handlar om hur vi genom vårt val av kläder kan bidra till att nå ett hållbart samhälle både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Vi besöker en skogsgård från början av 1800-talet och ser på deras klädtillverkning och materialval. De flesta kläderna tillverkades av material som fanns nära inpå den egna gården som lin, hampa och ull. Det var en självklar kunskap att kunna karda, spinna, färga och väva tyger till de egna kläderna. Klädmodet hade också betydligt långsammare svängningar jämfört med idag.
Vi gör jämförelser med materialet i dagens kläder och provar på enklare historiska, textila tekniker som lin- och ullberedning. Vi skördar lin på åkern, lär oss känna igen växten och hanterar den fram till att vi fått fram lintrådar. Vi besöker fåren, kardar, spinner och tovar. Vi arbetar med värderingsövningar kring hur vi ska förhålla oss idag till klädval: Slit och släng kontra second, bomull eller lin i skjortan, billigt eller dyrt och varför, import kontra egenproduktion. Vi diskuterar också kring ekologisk odling och fairtrade.
Mål att sträva mot
• Utveckla intresse och förståelse för skapande och manuellt arbete genom kännedom om kulturarv och slöjdtraditioner i ett historiskt och kulturellt perspektiv.
I programmet får eleverna möjlighet att prova på historiska tekniker som tovning, linberedning, repslageri, karda, spinna osv.
• Bli medveten om att historiskt givna samhälls-kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor.
• Känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen.
• Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen.
På Lillarydsgården befinner vi oss på en nordskånsk skogsbygdsgård runt 1840. Här handlar det om att förmedla till eleverna hur en bondefamilj kunde ha det, med familjestrukturen, synen på barnen, kretsloppstänkandet och gårdens sociala plats i bysammanhållningen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret:
• Förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön.
Vi får uppleva hur kretsloppstänkande och självhushållning dominerade livet på gården. Diskussioner kring ekologisk mat och lokal produktion. Jämförelser med dagens samhälle görs.
Mål att sträva efter:
• Utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen.
• Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande.
Vi vill ge en förståelse för hur människan nyttjade naturen under 1800-talet. Var det ett hållbart sätt eller tärde det på naturen.
• Känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö.
• Kunna delta i samtal om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter.
Vi använder oss av några växter för att producera något som behövdes på gården under 1800-talet. Det kan vara ett bruksföremål t ex en björkvisp eller att vi färgar garn med några växter som finns i närheten av gården. Vi kanske skördar något i kålgården eller kryddträdgården. Eller tittar vi på mångfalden av djur i gödselstacken för att förstå kretslopp.
Mål att sträva efter (grundskolan)
Utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta bruka och uppleva naturen (Biologi).
Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess utnyttjande.(Biologi)
Vi undersöker husdjurens liv, hur de bor, vad de äter, hur de förökar sig samt varför vi har dem. Vi jämför hur vi har skött dem och vilken nytta vi haft av dem förr och hur vi gör idag. Vi kommer också in på hur vårt brukande av husdjuren påverkar vårt landskap. En viktig del är att få en närmre kontakt med djuren för att kunna förstå och respektera dem.
Biologi
Utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och sin omgivning.
Vi tittar på fåglarnas livsbetingelser, vad de behöver för sin överlevnad och fortplantning. Eleverna får leva sig in i olika fågelarters liv genom att bygga bon och samla mat.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö.
Vi lär oss känna igen några av de vanligaste fåglarna i vår närhet och deras läten. Kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter.
Vi diskuterar vad som behövs för att olika fågelarter ska trivas, att de lever i helt olika naturtyper, att t ex gamla träd ska bevaras för att hålbyggande arter ska finnas kvar.
Vi arbetar med material som är typiska för olika perioder i vår historia. Vi funderar om och diskuterar materialens betydelse för perioden. Genom skapandet av föremål lär vi oss om tekniker och arbetsprocesser men också om produktionstid och materialens möjligheter och former.
Vi arbetar med olika verktyg för att se hur de påverkar materialens form och resultat. Vi diskuterar arbetsinsatsen bakom föremål i vår omgivning. Handgjort/maskingjort, hur påverkar det kostnad?
Vi jämför och funderar på hur man använde sig av olika råmaterial i vår historia och dess betydelse för utveckling.
Eleverna får med hjälp av instruktioner och förevisning som grund arbeta aktivt i sitt skapande av föremål.
Vi arbetar med olika verktyg för att se hur de påverkar materialens form. Vi diskuterar hur val av material, verktyg och metoder påverkar det färdiga
resultatet. Vi diskuterar arbetsinsatsen bakom föremål i vår omgivning. Handgjort/maskingjort, hur påverkar det kostnad?
Vi jämför och funderar på hur man använde sig av olika råmaterial i vår historia och dess betydelse för utveckling och förändringar i såväl Sverige som i omvärlden
Eleverna får med hjälp av instruktioner och förevisning arbeta aktivt i sitt skapande av föremål.
Mål att sträva mot Utvecklar kunskaper om historiska strukturer (Historia)
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen. Kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser. Kunna beskriva det historiska skeendet utifrån olika perspektiv med insikt i den historiska kunskapens tidsbundenhet. Kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv.
Vi diskuterar på vilket sätt Churchills v-tecken hör ihop med vikingarna och Robin Hood?
Vi funderar över hur historia framställs och har framställts genom tiderna. Hur tidens anda har skapat bilder och berättelser som kanske är långt från sanningen.
Hur har 1800-talets nedvärderande syn på kvinnor och kolonialvälde påverkat historieskapandet? Är det annorlunda i dag? Tillsammans ser vi på hur olika historiska händelser hänger ihop och får förklaringsmodeller för vår samtid.
Vi funderar på hur massmedia under olika händelser de senaste åren ”hjälpt” oss att få en ”sann” bild av verkligheten.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall kunna formulera historiska problem utifrån korta eller långa perspektiv och med en medveten och kritisk hållning bearbeta dem. Kunna visa hur olika slags historiesyn ger olika historiska bilder. Kunna visa på de källkritiska komplikationerna i en beskrivning.
På vilket sätt hänger Churchills v-tecken ihop med vikingarna och Robin Hood?
Vi diskuterar och funderar över hur historia framställs och har framställts genom tiderna. Hur tidens anda har skapat bilder och berättelser som kanske är långt från sanningen.
Mål att sträva mot i samhällskunskap Utvecklar kunskap om och förståelse av det mångkulturella samhället Fördjupar sin förståelse av såväl det svenska som det internationella samhället i historisk belysning
Vi diskuterar resultaten av några kulturmöten i mänsklighetens historia.
Tillsammans funderar vi på hur samhällen och kulturer har skapats och utvecklats genom möten och olika händelseförlopp.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället. Kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiskt som framtida perspektiv Känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas
Tillsammans funderar vi på hur samhällen och kulturer har skapats och utvecklats genom möten och olika händelseförlopp. Vi utgår från olika faktorer och funderar på hur resultatet blev. Vi diskuterar hur massmedia under olika händelser de senaste åren ”hjälpt” oss att få en ”sann” bild av verkligheten.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Vara förtrogen med hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden formar såväl vårt eget som det internationella samhället Kunna hämta information från olika källor och medier samt kritiska granska och tolka dessa
Jul i vårt hus och påsk i vårt hus-två högtidsprogram
Målgrupp förskola till år 9 i grundskolan
Mål att sträva mot Förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp. Blir medveten om att historiskt givna samhälls-och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor. Förvärva ett historiemedvetande , som underlättar tolkningen av händelser och seenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden.
Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av femte skolåret Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av av det nionde skolåret Kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid. kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och i dag som ett medel för påverkan.
Eleverna hamnar i en sydsvensk skogsbygdsgård under början av 1800-talet där människor var hårt styrda av kyrkan och hustavlan och där den muntliga förmedlingen stod för huvudparten av informationen, propagandan och
socialisationen. Hur gick det till att bondesamhällets jul-och påsktraditioner omformades till våra dagars firande? Vi använder oss av dialektala ord och äldre språkbruk som en del av den historiska förmedlingen.
Mål att sträva mot Utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv Utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat svenska samhället
Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av femte skolåret
Kunna samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden,
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av av det nionde skolåret ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur.
I våra högtidsprogram förflyttar vi oss tillbaka till 1800-talets Skåne med högtider och familjeliv som bärande teman. Magi, tradition, familjeliv och hus och hem är bärande delar i förmedlingen. Vi pratar också om kyrkan i byn och de obligatoriska kyrkobesöken kring alla högtider och prästens viktiga roll i byn.
Mål att sträva mot Förstår hur olika intressen, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ och samhälle samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av individen.
I våra högtidsprogram pratar vi om jul- och påsktraditioner med rötter tillbaka till medeltiden.De äldre var traditionsbärare medan kyrka och stat var stränga normbildare.
Mål att sträva mot Tillägnar sig kunskaper om svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av av det nionde skolåret ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språk.
Eleverna får inblick i äldre skånska ord och uttryck och får också förklaringar till termer och definitioner som vi använder idag.
Målgrupp: gymnasium.
Kunna tillaga ett urval av i ett restaurangkök vanligt förekommande anrättningar och hantera råvaror på ett ekonomiskt sätt. Kunna välja förvaringssätt för vanliga råvaror så att de bevaras på bästa sätt. Kunna komponera och planera för en enkel meny.
Ha kunskap om näringsämnen och deras uppgift i kroppen och näringsämnenas betydelse för hälsan.
I programmet presenteras våra vanligaste örtkryddor och hur de har använts genom tiderna både som mat och medicin. Hur kan vi använda kryddorna idag? Till vilken mat passar respektive krydda? Hur påverkar kryddorna människokroppen? T ex är vissa kryddor lugnande, andra uppiggande, aptitstimulerande eller matsmältnings-befrämjande. Man kan till och med använda vissa av växterna som kärleksmedel. Vilka kryddväxter ska man välja om man vill kombinera restaurang med odling. Vi ger enkla odlingstips. Vilka växter passar att torka, vilka kan man frysa in och vilka är bäst färska? Vilka blommor kan användas som dekoration för att få en estetiskt tilltalande middag eller efterrätt? Vi tillagar örtte och kryddar vinäger och berättar hur man gör eget örtsalt och örtsocker.
Målgrupp: Högstadiet
• Eleven utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild.
I alla tider har vi varit utsatta för normer och trender om hur vi ska vara som män och kvinnor både psykiskt och fysiskt. Vi ger olika exempel på normer och skönhetsideal men visar också att alla epoker har sina normbrytare.
• Utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser
• Tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker
• Eleverna ska kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund.
Vi tittar på individer i vår historia men också på epoker och olika strukturer. Vilken roll spelade kön och social ställning för den personliga utvecklingen under 1700-1800 talen?
Målgrupp: gymnasiet
Biologi A
• Ha kunskap om människans förhållande till naturen i ett idéhistoriskt perspektiv.
Under 1800-talet fanns ingen naturlig skiljelinje mellan natur och kultur som vi har idag. Var gick gränsen mellan djuren i lagården och matbordet inne i stugan?
• Kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv.
• Dessutom står det under rektors ansvar när det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att
Eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, narkotika och andra droger.
Hur fungerade sexualiteten i ett kollektivt samhälle där människan nästan aldrig var ensam? Hur kunde kärlek och sex fungera i ett samhälle med nästan obefintlig kroppshygien?
Målgrupp: förskola till år 6 i grundskolan.
Mål att sträva efter (grundskola)
Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser (Biologi).
Utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och sin omgivning (Biologi).
Känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö (Biologi).
Kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier (Biologi).
Vi funderar över vad olika djur behöver för att överleva i sin vattenmiljö. Anpassningar som att ta sig fram i vatten att andas och skaffa föda diskuteras. Vi lär oss känna igen vanliga vattenlevande arter och tittar på deras näringskedjor och livscykler.
Målgrupp: gymnasiet.
Mål att sträva mot Att eleven utvecklar kunskaper om historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser som ger sammanhang och bakgrund för individ och samhälle. Utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband, vare sig det gäller storpolitik eller vardagsliv.
Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser Känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen.
Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor hur såväl historiska som framtida perspektiv
Hur gick det för alla människor som flyttade in till stan och försökte hitta ett arbete och en plats i staden. Många unga människor kunde få plats som lärling hos någon mästare. Vi diskuterar synen på arbete och fritid, hälsa och sjukdomar men också ungdomsliv i staden och arbetsförhållanden. Vi jämför med dagens situation för ungdomar som ska ut i arbetslivet.
Målgrupp : grundskolan från årskurs 4.
Mål att sträva mot: Bli medvetna om att historiskt givna samhälls-och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor. Utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen. Känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen
Hur var det att vara barn i stan och leva i Helsingborg för 100 år sedan. Vi följer med en tös eller påg som lärling hos handskmakaren eller som springpojk hos apotekaren men får också reda på hur barn lekte i stan.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av nionde skolåret Ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors
livsvillkor ( historia )
Vi använder vårt stadskvarter från sekelskiftets Helsingborg som klassrum där vi besöker olika hantverksmiljöer och diskuterar hur det var att vara lärling och tonåring i stan. Vi pratar också om de nya industrierna och kommunikationerna, om folkrörelserna som påverkade människorna i deras vardag.
Mål att sträva mot Förstå hur olika intressen, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ och samhälle samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av individen,
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Ha kännedom om människors livsvillkor i olika kulturer
Många barn flyttade in till stan med sina föräldrar i början av förra seklet. Hur förändrades deras liv när de kom in till stan? Här rådde andra regler och här fanns allt det nya och moderna som lockade och skrämde.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av nionde skolåret Ha grundläggande kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och samhällssystemets uppbyggnad samt förstå innebörden av det grundläggande norm-och rättssystemet i Sverige.
Livet i staden var under början av förra seklet en mötesplats mellan olika människor med olika bakgrund. Hur såg normerna ut i sekelskiftets Helsingborg?
Följ med på en mental resa i sekelskiftets Helsingborg.
Mål att uppnå efter avslutad kurs
Kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor
Vi arbetar med värderingsövningar kring val av livsmedel utifrån ett klimatperspektiv.
Kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ut såväl historiska som framtida perspektiv.
Med hjälp av rollspel och värderingsövningar väcker vi tankar kring hur vårt val av livsmedel påverkar klimatsituationen.
Känna till kostsituationen i Sverige och i övriga världen samt hur matvanor i olika länder och kulturer påverkar folkhälsan
Vi diskuterar hur produktionen av livsmedel i olika länder och kulturer påverkar folkhälsan.
Ha kunskap om olika produktionsmetoders och driftsinriktningars miljöpåverkan
Vi fokuserar på hur produktionen av livsmedel påverkar klimatet.
Kunna beskriva miljöproblem utifrån studieinriktning och aktivt delta i diskussioner om möjligheten att påverka utvecklingen
Ha kunskaper om livsstilens betydelse för miljön och en hållbar ekologisk utveckling
Genom diskussioner och värderingsövningar ges tankeväckande idéer om hur eleverna kan påverka klimatsituationen.
Kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv
Vi utgår från Lillarydsgården på Fredriksdal för att förstå kretsloppstänkande och självhushållning. Vi sätter dagens konsumtion i relation till hur det var i Sverige för 150 år sedan. Genom rollspel och värderingsövningar vill vi väcka tankar om hur vi idag kan påverka framtidens klimat genom vårt val av livsmedel
Ha fördjupad förståelse av intressekonflikter mellan miljö och ekonomi för valda verksamheter
Känna till begreppet rättvist miljöutrymme för samhällets resursutnyttjande
Hur våra val av livsmedel påverkar det globala och lokala klimatet.
Ha kunskap om ekologiska grundbegrepp. Förstå ekosystemets struktur och dynamik. Ha kunskap om samspelet mellan och inom arter samt om populationsdynamik. Ha kunskap om klassificering av vegetation och växtsamhällen. Ha kunskap om jordmånsbegreppet, jordmånsbildande faktorer samt om våra vanligaste jordarter. Ha kunskap om värdet av biologisk mångfald och olika naturvårdsåtgärder. Kan utföra undersökningar och bestämningar i fält.
Ha kunskap om olika växtmiljöers ekologiska särart.
Kunna leda och inspirera andra till aktivitet och kunskapsutveckling med syfte att grundlägga ett intresse för natur- och friluftsliv med hänsyn tagen till ekologiska och miljömässiga förhållanden
Kunna förklara tänkbara orsaker till konflikter kring bruk av naturen och miljömässiga förhållanden.
Känna till grundläggande ekologiska sammanhang för att kunna medverka till bevarandet av ekosystemet såväl lokalt som globalt.
Ha fördjupat sin kunskap om ekosystemets struktur och dynamik samt betydelsen av biologisk mångfald.
Utrotningshotade arter
Känna till skälen för att bevara en artrikedom.
Ha kunskap om människans påverkan på naturliga kretslopp och ekosystem
Kunna förklara innebörden och betydelsen av en bevarad biologisk mångfald.
Kunna undersöka och bedöma ekosystem med hjälp av bioindikatorer.
Ha kunskap om struktur och dynamik hos ekosystem.
Natur- och kulturmiljövård Ha kunskap om kulturlandskapets framväxt. Förstå innebörden i begreppet biologisk mångfald och motiven för bevarande av arter, naturtyper och landskap. Inse kulturlanskapets estetiska och historiska värde.
Ha kunskap om olika skötselformer och naturvårdshänsyn. Kunna upprätta en enkel skötselplan samt planera och vidta natur- och kulturmiljövårdande åtgärder. Ha kunskap om samhällets stödinsatser för att bevara och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Programmet passar bäst när en eller ett par kurser har lästs för att knyta ihop påsen och få en helhet kring lärandet om landskap. Vi kan efter önskemål lägga tonvikten vid något eller några speciella moment. Vi passerar ett antal naturtyper i den skånska botaniska trädgården och diskuterar utifrån Skånes geologi, jordarter, klimat, vatten- och ljusförhållanden samt människans påverkan hur olika växtmiljöer uppkommer. Vilka miljöer är idag hotade och på grund av vad? Hur har t ex utdikning, övergödning, rationellt jord- och skogsbruk och igenväxning påverkat landskapets utformning? Vilka naturvårdsåtgärder krävs för att behålla den biologiska mångfalden i respektive miljö. Vi jämför jordmånstyperna i granskog med bokskog. I diskussionerna används de ekologiska grundbegreppen. Vi undersöker några växter utifrån olika strategier kring pollinering, befruktning och spridningsbiologi.
Målgrupp: Förskoleklass till år 5 i grundskolan.
Mål att sträva efter: Utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen. Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö. Kunna delta i samtal om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter.
Vi skördar i köksträdgården och undersöker vilka delar av de olika växterna vi äter. Hur skyddar man sin köksträdgård mot skadedjur och vad är ett skadedjur. Hur gynnar man de nyttiga djuren i trädgården. Vad krävs för att växterna ska växa bra och skörden bli god. Vi diskuterar ekologisk odling.
Mål att sträva mot: Att eleven utvecklar skicklighet i att organisera, tillaga och arrangera måltider samt förståelse av måltidens betydelse för gemenskap, hälsa, kommunikation och kultur.
Vi diskuterar hur grönsakerna kan tillagas, lagras och vilka nyttigheter, t.ex. vitaminer, vi får från de olika grönsakerna.
Målgrupp förskola till år 6 i grundskolan
Kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier.
Vi funderar över vad olika djur behöver för att överleva i sin miljö. Anpassningar som att ta sig fram, kamouflage och att skaffa föda diskuteras. Vi lär oss känna igen vanliga marklevande organismer i lövskogsmiljö och tittar på deras livscykler.
Förhistoriskt besök (stenåldern, bronsåldern, järnåldern)
Målgrupp förskola- år 9
Vi diskuterar olika teorier om människans utveckling och historia. Men också hur olika ämnen som matematik och fysik kan hjälpa oss att förstå vår historia.
Vi funderar över och provar genom rollspel hur olika berättelser kan bli beroende på vem som berättar dem, vikten av att vi har ett källkritiskt förhållningssätt.
Tillsammans utforskar vi skapandet av olika religioner som påverkat Skandinavien, Europa, Världen. Men vi ser också på hur människan påverkat och påverkas av sin omgivning och hur naturresurser styrt vårt val av boplats, ekonomi mm.
Vi ser och känner på olika föremål som traditionellt kopplas till vuxna och barn och olika situationer. Tillsammans diskuterar vi hur människan anpassat sig till sin omgivning
Genom olika moment provar vi händelser och skeenden i vår historia. Vi funderar över vilka avtryck som vår historia satt i oss och vår omgivning. Vi diskuterar om hur ”vår” bild av historia skapades och skapas och om de värderingar vi kan skymta fram i de olika idéer som läggs fram i de olika teorierna.
Målgrupp år 2-9 i grundskola
Mål att sträva efter utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv (historia) utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen (historia) förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier, och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp (historia) Utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen (naturorienterande ämnen) Utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen (biologi)
Tillsammans funderar vi om hur stenåldersmänniskorna använde sin omgivning men också hur man påverkade och påverkades av den omgivande naturen
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen (historia) Känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö (biologi)
Vi ser och känner på olika föremål som traditionellt kopplas till vuxna och barn. Tillsammans diskuterar vi barnens villkor under stenåldern.
Under besöket på museet får eleverna arbeta med både växtinsamling och jaktmoment vilket ger kunskap om såväl växter som djur
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid (historia) Kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används idag som medel för påverka.
Genom olika moment provar vi händelser och skeenden i vår stenålders- historia. Vi funderar över vilka avtryck som vår historia satt i oss och vår omgivning. Vi diskuterar om hur ”vår” bild av stenåldern skapades och skapas och om de värderingar vi kan skymta i de olika idéer som läggs fram i de olika teorierna.
Vi diskuterar svamparnas roll som indikatorarter i skogsmark och vikten av att lämna gamla träd, död ved och skogsmark med lång kontinuitet. Vi tittar på några olika svamparters förmåga till nedbrytning i olika miljöer.
Vi funderar över var i systematiken svamparna hör hemma och vilka problem man ställts inför genom tiderna att placera svamparna rätt i systemet och vilka metoder som använt historiskt och idag inom systematiken.
Vi undersöker ett antal olika svampar för att få enkla principer för vad som är viktigt att undersöka för att kunna namnge ett antal svamparter. Eleven ska kunna känna igen ett antal ätliga och giftiga arter efter besöket.
Vi diskuterar vad det innebär att leva som parasit-, saprofyt respektive mykorrhizasvamp och hur de olika formerna påverkar miljön där de lever. Vi lär oss känna igen några arter ur varje grupp och lär oss även de godaste och giftigaste arterna. Vi får också en förståelse för hur svampar används inom livsmedels- och läkemedelsindustrin vid tillverkning av t ex bröd, öl, ost och penicillin.
Vi lär oss motiven för att bevara en biologisk mångfald och vikten av att naturtyper bevaras.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Vi diskuterar svamparnas viktiga roll som nedbrytarorganismer i naturen. Vi kan ta upp nedfallet av cesium efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 och hur det anrikas i näringskedjorna.
Vi diskuterar hallucinogena svampars skadliga effekter på människokroppen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Känna till hembygdens historia och hur den har format kulturen Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används idag som ett medel för påverkan.
I programmet fokuserar vi mycket på Skåne under före industrialiseringen och tittar mycket på den närmiljö som omgav människor i tex skogsbygden. Vi försöker ge förklaringar till varför folktron var så viktig i människors vardag. Vi sätter också in äpplet i den skånska matkultur som människor ingick i, där äpplet var en viktig vitaminkälla och eftertraktad sötsak.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem.
Barnen får höra om Adam och Eva och den förbjudna frukten, om Iduns ungdomsäpplen ur den fornnordiska mytologin.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier.
Vi diskuterar hur frukten blir till och att man inte kan sätta ett frö från ett äppelträd och tro att man ska få fram samma sort, att man måste ympa för att få fram samma sort. Vi tittar också på några av de skadedjur respektive svampsjukdomar som kan angripa äpplen. Kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter.
Vi tittar på mångfalden av äppelsorter och diskuterar motiven för att bevara en biologisk mångfald. Känna till några exempel där biologisk kunskap används för att förbättra våra livsvillkor t ex växtförädling och genteknik.
Vi diskuterar för- och nackdelar med växtförädling och genteknik. T ex att kunna ta fram sorter som allergiker tål. Ha inblick i och kunna diskutera betydelsen av goda hälsovanor
Vi diskuterar vikten av att äta mycket frukt och grönsaker och vilka näringsämnen äpplen innehåller.
Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av nionde skolåret: Känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald.
Vi tittar på mångfalden av äppelsorter och diskuterar motiven för att bevara en biologisk mångfald.
Ha kunskap om vad befruktning innebär.
Vi diskuterar utvecklingen från blomma till frukt för att förstå hur en befruktning går till. Jämförelser görs med människan. Kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter samt användning av genteknik.
Vi diskuterar för- och nackdelar med växtförädling och genteknik. T ex att kunna ta fram sorter som allergiker tål.
Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs.
Förstå innebörden i begreppet biologisk mångfald och motiven för bevarande av arter, naturtyper och landskap.
Ha fördjupat sin kunskap om ekosystems struktur och dynamik samt betydelsen av biologisk mångfald.
Kunna förklara innebörden och betydelsen av en bevarad biologisk mångfald. Vi tittar på mångfalden av olika äppelsorter och diskuterar kring vilka motiven är för att bevara en rik mångfald.
Ha fördjupad förståelse för intressekonflikter mellan miljö och ekonomi för valda verksamheter.
Vi för en diskussion kring vad som styr våra inköp av t ex äpple och vems som bär ansvaret för att ekologiskt odlade och närproducerade produkter saluförs i större grad.
Ha kunskaper i genetik och modern genetik samt kunna diskutera tillämpningar ur etisk synvinkel.
Kunna argumentera kring bioteknikens och genetikens möjligheter och risker ur ett etiskt och samhälleligt perspektiv.
Kunna diskutera möjligheter och risker med genetik ur ett etiskt perspektiv. Vi för en diskussion kring gentekniks fördelar och risker.
Fördjupar sina historiska kunskaper för att underlätta förståelsen av nutiden, underbygga ställningstaganden och skapa handlingsberedskap inför framtiden Utvecklar kunskaper om historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser som ger sammanhang och bakgrund för individ och samhälle
Vi tittar på äpplets användning på landsbygden under 1700-1800 talen där den vardag människor levde i delvis baserade sig på magi kring sjukdomar, hälsa och kärlek.
Mål att uppnå: Känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas.
Vem eller vilka bestämde och formade synen på sjukdomar och hälsa och varför kunde äpplen fungera som sjukdomsbärare men också kärleksmedel?